Meetup 19:e april & incheckning med Arman

Automatisk transkribering – det kan finnas hörfel.

Hej, hej! Peder här ifrån företaget Nysnö som driver den här podden Min Resa. Det här är bara ett litet kort miniavsnitt för att berätta om en grej vi vill bjuda in till. Som lyssnare av den här podden så hoppas vi att du vill komma och träffa andra som lyssnar på en liten meetup den nittonde april i Stockholm. Det finns en massa praktikaliteter på nysnö.se snedstreck podden.

Det här är alltså på påskafton och det kanske är lite opraktiskt för en del. Många bortresta. Nu blev det så här. Hoppas det blir bra ändå. Om det blir trevligt kanske vi gör fler sådana här.

Vem vet? För tanken med Meetupen och podden i stort egentligen handlar om att göra det normalt och prata om sina psykedeliska upplevelser i samhället och bland sina vänner. Även att det känns som att det är en viktig del i integrationsprocessen för människor att få träffa andra som varit med om liknande saker och kunna prata öppet om det. Förutom lyssnare som dig förhoppningsvis så kommer även en del av poddens tidigare gäster att vara med. Ett av våra absolut mest lyssnade avsnitt är med en man som heter Arman.

Jag kan rekommendera det avsnittet såklart. Finns längre ner på vår feed. Arman är också med och checkar in lite grann här. Hej Arman, hur känns det att vara Arman just idag? Ja, oj vilken fråga.

Jag är nog kanske lite mer Arman än förra gången. Jag tror att verkligheten drar en hela tiden. Men jag mår ganska bra just nu. Jag har en familj och jag har mycket fokus på mig själv och vad jag vill göra lite mer än vad jag hade tidigare. Jag tror jag är på en bra plats just nu.

Vad fint. Vi sågs på ett nysnöretreat hösten i september. Sen spelade vi in det här poddavsnittet, - som är ett av våra absolut mest lyssnade poddavsnitt, - i februari i år, Det börjar vara ett tag sedan, ett år sedan ungefär. Hur har du förvaltat upplevelsen?

Hur har ditt liv efteråt sett ut? Jag lyssnade faktiskt på den själv för någon vecka sedan, - när vi sa att vi skulle ses idag. Jag märkte direkt att jag känner att det har hänt grejer. Dels lite så här... vad ska man kalla det, ytliga saker.

Jag har haft en bitterhet jag inte visste om som är borta. Jag vet inte ens var den kommer ifrån. Det är bara som bortblåst. Men det stora tror jag var två grejer som jag insåg som jag inte riktigt håller med om längre. Som jag sa i podden.

Det ena var hur jag lyfte upp min andra dos som var den stora dosen. Att det var min stora upplevelse. Och det var upplevelsemässigt väldigt stort. Jag har insett nu att min första dos där jag hörde mina tankar för första gången. Från ett annat perspektiv.

Det var nog det absolut största som hänt mig i mitt liv. För att många månader senare gav jag mig på meditation igen för femte, sjunde, sjätte gången. Jag vet inte hur många gånger jag har provat. Jag har aldrig riktigt fastnat. Men den gången föll polletten ner och jag förstod att mina tankar är det där.

Det öppnades upp en nyfikenhet. Så det har varit en jättestor grej. Jag är än idag supernyfiken och utforskar hela tiden. Det var en grej som jag minns var väldigt... Som jag inte riktigt höll med om längre. Den andra grejen var att jag sa att det var inga elaka tankar jag har.

Det är det kanske oftast inte men jag märkte att jag har visst elaka tankar. Det är bara att jag lurar mig själv på något sätt. Så det har hänt mycket under de här åren. Sen har jag åkt en vända till sen dess. Som har också hjälpt mig att komma tillbaka och hitta tillbaka igen.

Jag fick en helt annan upplevelse den här gången som jag tyckte var skönt - att få se att det finns lite mera nyanser. För det var så himla mycket sorg den första gången. Långt svar på din fråga. Det händer grejer hela tiden. Det största är att det finns en nyfikenhet som har bollen i rullning.

Det är inte så att jag har hittat Nirvana. Jag utforskar det här nu. Det har blivit en del av min vardag. Spännande att höra. Du spelar in den här podden.

Jag funderar ibland på poddinspelningarna jag gör. de blir också en del av historien för den som är med. Det blir som en förlängning av den psykedeliska upplevelsen, - eller en del av integrationsfasen kanske. När man spelar in det här så blir det en del av ett tidsdokument, - en del av någon slags sanning. Kan du relatera till det, eller hur tänker du kring det?

Ja, jag tycker ju Jag tycker det är kul att jag har fått den möjligheten. Att dokumentera det på det sättet. Jag är själv väldigt dålig på att skriva ner och det blev vi uppmanade att göra. Jag vet inte om det har varit riktigt mitt medium.

Men jag vet att långt efter vår inspelning så har jag använt materialet själv och lyssnat på det. Inte så ofta kanske. Jag har lyssnat på det som ett sätt att hitta tillbaka. Som du beskrev nu när du fick en liten känsla. Så kan jag också känna ibland när jag lyssnar på den.

Än idag. Det drar mig tillbaka till min allra första upplevelse och hur jag kände innan. Man glömmer lätt de här sakerna. Så det har funkat som en liten påminnelse för mig. I alla fall, du tänkte vara med på Bicycle Day den nittonde april.

Jätteroligt! Vad hoppas du på då? Jag hoppas ju mest bara få umgås och hänga lite med likasinnade. Det är väl typ det enda jag känner. Och kanske träffa andra som är nyfikna men också träffa andra som har varit där.

Och jag vet ju hur det blir varje gång jag är i de konstellationerna. Man dras tillbaka, samtalen blir väldigt snabbt väldigt djupa. Man bypassar mycket av kallpratet snabbt. Det är ett sammanhang som jag trivs i. Jag ser fram emot att umgås lite och ha trevligt.

Träffa lite folk från samma kretsar. Det här kommer att äga rum på en cykelaffär på Söder i Stockholm. Det är inte helt självklart ens för mig varför vi är där. Men en av mina absolut bästa vänner Tobias som har affären bjuder in oss. Tack så mycket Tobias för att vi får vara hos dig.

Ingen orsak. Vi har något av en gemensam livsresa kanske man kan säga på poddens tema och du har aldrig varit med i den här podden. Men är det någonting du kan säga ändå som gör att lyssnaren eller besökaren kan flytta in lite grann i din historia? Ja. Jag tycker att det är så roligt att lyssna på alla människors berättelser och resor.

Ibland har jag tänkt, vad skulle jag berätta om min resa? Det går nästan inte att plocka, på det sättet, en av mina resor. Utan det är en livsresa som har börjat, faktiskt, i mötet med dig för sex år sen ungefär. Egentligen är det mer en stor tacksamhet, kanske man kan säga. Glädje och...

Ibland svårt att sätta ord på det här för andra människor som man vill ska få en chans att resa själva. Så där är jag någonstans i min lilla balans i att driva cykelbutik och serva Andra människor cyklar, lagar punkteringar, byter däck. Men samtidigt är jag väldigt intresserad. Jag tycker det känns väldigt meningsfullt med det som bland annat ni gör i nysnö.

Kanske jag ska säga. Där är jag idag. Jag tycker själv efter att ha spelat in massor med poddavsnitt att det har skett en liten glidning. Från början var det många som kanske inte kunde vara med på grund av relationella, professionella eller andra skäl. En del ville vara med under pseudonym.

Men det har fejdat av senaste året eller två åren. Det finns en Allan-öppenhet. Kan du känna som cykelreparatör, - att du är rädd att alienera någon sorts kundbas, - genom att vara öppen om en sån här sak? Eller känns det okej? För sex år sedan kändes det inte okej för mig att prata om det.

Ibland inte ens med ens närmsta vänner. Men jag kommer från en kultur med väldigt lite preparat överhuvudtaget. Förutom enorma mängder alkohol. Som då givetvis var superlegitimt. Och är det fortfarande.

Men idag är det lite lättare. Jag kan nästan se hur samtal som jag har med människor lätt glider in i det här området. Jag vet inte om det är jag som styr det eller om det är nåt som sker när två människor möts som båda på nåt vis känner samma tacksamhet och nyfikenhet. Det ska bli väldigt trevligt att komma och hälsa på i alla fall. Jag tror jag får tala för alla poddens lyssnare.

Så tack för det. Det kommer bli superkul och jag är jätteglad att ni frågade. Det är jättekul att få vara en liten, liten del av Min Resa-podden och en del av de yttre periferierna av Nysnös verksamhet som jag tycker är superfin. Tack. Så ja, den nittonde april alltså.

Då är det meetup med den här poddens lyssnare och några gäster och även en del av oss som jobbar på Nysnö. Du kan läsa massor mer på nysnö.se snedstreck podden. Jag hoppas vi ses, det vore jättetrevligt. Ha det fint!